Avelskommitténs riktlinjer
Svenska Isländsk Fårhundklubbens Avelskommitté utses av styrelsen. Kommitténs arbete är
långsiktigt och AK:s ledamöter bör därför utses med ett flerårigt perspektiv. Avelskommitténs
mål är att, med delegation från SIFK:s styrelse, främja avel av bruksmässigt, sunda, mentalt
och exteriört goda hundar samt bevara och förbättra rasens specifika egenskaper i enlighet
med rasstandard för isländsk fårhund och SIFK:s rasanpassade avelsstrategi, RAS.
Avelskommitténs uppdrag
Avelskommittén ska i första hand inrikta sitt arbete på insamling, bearbetning och redovisning
av för aveln väsentlig information. Sådan redovisning kan t.ex. gälla officiella resultat, antal
kullar/valpar, använda hundar i avel, populationsanalyser, släktskapsberäkningar etc.
Avelskommitténs rådgivning bygger på allmän rådgivning utifrån SIFK:s samlade kunskap
om den isländska fårhunden samt därpå grundade rekommendationer. Rådgivningen ska
därmed inte i första hand betraktas som ett serviceorgan vid förfrågan om täckhund. Vid
anvisning av täckhund ska bred avelsbas eftersträvas. Närmare avel än kusinavel kommer inte
att rekommenderas. Ej heller kommer täckhund att anvisas som har fem kullar eller mer än 25
avkommor.
Avelskommittén kommer ej heller att rekommendera avel med täckhund som är helsyskon
med för aveln ”färdiganvänd täckhund”. Rekommendationerna grundar sig på Per-Erik
Sundgrens avelsplaneringsprogram.
Avelskommittén ska i samverkan med SIFK:s styrelse och övriga kommittéer verka för att
stärka rastypisk mentalitet och rastypiska vallnings- och gårdsbeteenden, allt i avsikt att
bevara rasens specifika egenskaper.
Avelskommittén ska i samverkan med SIFK:s styrelse och övriga kommittéer verka för en
funktionell exteriör i överensstämmelse med rasens standard samt motverka exteriöra
ytterligheter.
Avelskommittén ska uppmuntra till och verka för att utveckla avelsfrågor inom det
internationella samarbetet Icelandic Sheepdog International Cooperation (ISIC).
Avelskommitténs huvuduppgift är att arbeta med de långsiktiga målen i enlighet med
rasanpassad avelsstrategi (RAS) för isländsk fårhund och till varje årsmöte redovisa vunna
erfarenheter och resultat utifrån målen i RAS samt ansvara för att information kommer
medlemmarna till del.
Avelskommittén tar tacksamt emot information om isländsk fårhund. Information som
kommer kommittén till del kan vara värdefull i framtida utvärderingar.
Kriterier för avelsanvisning
För såväl hanhundar som tikar rekommenderas följande:
Ej närmare släktskapsavel mellan hund och tik än kusiner (motsvarande max 12,5%
släktskapsgrad*), vilket innebär att avel med far- och morföräldrar, faster/farbröder,
mostrar/morbröder, syskon eller halvsyskon ej kommer att rekommenderas. Detta gäller såvida
ingen inavel bedrivits redan i tidigare led.
Anvisning av hanhund/tik som haft fler än 5 kullar eller 25 valpar kommer ej att ske. Ej
heller kommer anvisning att ske av helsyskon till hanhund/tik som uppnått detta antal kullar/valpar.
Avelskommittén ämnar verka för en bred avelsbas såväl ur släktskapssynpunkt som beträffande
antalet använda hanhundar och tikar inom rasen.
Avelskommittén rekommenderar att HD-status är A eller B (tidigare ua) för hundar som
skall användas i avel.
För individer tillhörande den internationella avelsbasen ”små familjegrupper” tillåts hundar
med HD-status C. Vid avel med föräldradjur inom ”små familjegrupper” med HD-status C
enligt ovan bör det andra föräldradjuret ha HD-status A.
Avelskommittén förespråkar att båda tiken och hanen är vuxna dvs. lägst två år (24 mnd.)
vid sin första kull. I övrigt hänvisas till Svenska Kennelklubbens grundregler för uppfödning.
Ögonlysningsresultat skall vara känt för att avelsanvisning skall ske. Avelskommittén
rekommenderar att ögonlysningsresultatet är utan anmärkning (ua) för hundar som skall
användas i avel. För att inte utesluta hundar med inte ärftlig katarakt eller inte ärftlig
retinopati från avel görs följande tillägg tills vidare:
För övrig partiell katarakt (ÖP) och retinopati är rekommendationen:
”Sannolikt inte ärftlig” = OK för avel
”Sannolikt ärftlig” = Ingen avel
”Eventuell ärftlighet kan ej bedömas” = Ingen avel förrän ny ögonlysning gjorts, efter ½ - 1 år,
då tidigare ögonintyg skall uppvisas så man kan se om katarakten ökat i storlek eller antal.
Kvarstår anmärkningen som inte möjligt att bedöma kvarstår även rekommendationen:
Ingen avel.
Avelskommittén rekommenderar att i samband med ögonlysning även kontrollera
förekomsten av distichiasis.
Avelskommittén rekommenderar att hundar med korrekt tanduppsättning och bett samt
dubbla sporrar på bakben, företrädesvis används.
Såväl hanhund som tik bör vara exteriörbedömd med lägst 2:a pris i kvalitetsbedömning på
officiell utställning för att användas i avel.
Avelskommittén vill uppmuntra till att hundar som skall användas i avel har genomgått
Svenska Brukshundklubbens (SBK)Mentalbeskrivning Hund.
Avelskommittén vill uppmuntra till att hundar som skall användas i avel har genomgått
vallanlagsbeskrivning utarbetat av Specialklubben för Västgötaspets (SKV).
För övrigt hänvisar avelskommittén till Svenska Kennelklubbens grundregler för
uppfödning (www.skk.se).
Endast Svenska Isländsk Fårhund Klubbens avelskommitté och styrelse handhar officiella
avelsfrågor inom rasen. Valphänvisning ansvarar ej avelskommittén för.
* Genetiskt släktskap beskriver andelen gener som har samma ursprung hos två individer.
